Region Stockholms krav: Pausa höjningen av utjämningsskatten
Region Stockholm vill slippa betala ut pengar till andra delar av landet på grund av coronakrisen.
Huvudstadsregionen kräver nu att staten i stället står för stockholmarnas betalningar i utjämningssystemet.
Regionen vill pausa ökning av utjämningsskatten
Kravet skickas till regeringen på onsdagen och är signerat finansregionrådet Irene Svenonius (M).
– Det blir en alldeles för tung börda för stockholmarna att bära. Vi begär en paus, säger hon.
– Vi är hårt drabbade och mitt i en pandemi.
Finansregionrådet pratar om att få en lättnad i det nationella utjämningssystem där pengar omfördelas från rikare till fattigare regioner. De stora vinnarna på systemet är glesbygdsregioner, medan Stockholm är den enda region som i helhet förlorar pengar.
– Det är orimligt att vi som ensam region ska bära hela utjämningssystemet på våra axlar när vi samtidigt ska betala tillbaka en vårdskuld och få ordning på ekonomin, säger Irene Svenonius.
”Enorma kostnader”
Huvudstadsregionen behöver dessutom skjuta till ännu mer pengar än förut, efter det att en del av utjämningssystemet gjordes om den 1 januari. Region Stockholm får bidrag under en treårsperiod för att lindra omställningen, men för varje år blir bidraget mindre.
I kravet till regeringen vill regionen behålla bidraget på samma nivå under alla tre åren, eller att staten i stället går in med pengarna som Stockholm annars får punga ut.
– Vi har haft det största utbrottet av covid-19, enorma kostnader, enorma intäktsbortfall och vi ser att den ekonomiska påverkan av covid-19 kommer att landa på uppåt tio miljarder kronor för oss under två år, säger finansregionrådet.
TT: Vad gör du om regeringen inte går med på kravet?
– Då får vi helt enkelt förhålla oss till de ekonomiska ramar som vi har. Något annat alternativ finns egentligen inte. Då får vi göra ännu hårdare prioriteringar, säger Svenonius.
”Olika världsbild”
Finansregionrådet vill inte gå in på exakt vad som kommer att bortprioriteras om regeringen inte går regionen till mötes. Däremot påpekar hon att det blir svårare att hantera vårdskulden, det vill säga all vård som blivit uppskjuten under pandemin.
– Självfallet finns det en oro från min sida över vårdskulden, säger Irene Svenonius.
Flera fackliga företrädare har flaggat för att Stockholms vårdskuld blir svår att betala av, samtidigt som stora besparingar görs. Krav har därför kommit på att stoppa de effektiviseringar som inneburit varsel och anställningsstopp på flera sjukhus.
Irene Svenonius menar däremot att regionen fortfarande behöver göra effektiviseringar men påpekar att kostnader kopplade till pandemin inte räknas inom besparingarna.
– Vi har lite olika världsbild när de fackliga företrädarna talar om att vi har lagt stora besparingskrav på vården. Vi har de facto tillfört enorma belopp till vården, säger hon.
Region Stockholm vill slippa betala ut pengar till andra delar av landet på grund av coronakrisen.
Huvudstadsregionen kräver nu att staten i stället står för stockholmarnas betalningar i utjämningssystemet.
Kravet skickas till regeringen på onsdagen och är signerat finansregionrådet Irene Svenonius (M).
– Det blir en alldeles för tung börda för stockholmarna att bära. Vi begär en paus, säger hon.
– Vi är hårt drabbade och mitt i en pandemi.
Finansregionrådet pratar om att få en lättnad i det nationella utjämningssystem där pengar omfördelas från rikare till fattigare regioner. De stora vinnarna på systemet är glesbygdsregioner, medan Stockholm är den enda region som i helhet förlorar pengar.
– Det är orimligt att vi som ensam region ska bära hela utjämningssystemet på våra axlar när vi samtidigt ska betala tillbaka en vårdskuld och få ordning på ekonomin, säger Irene Svenonius.
”Enorma kostnader”
Huvudstadsregionen behöver dessutom skjuta till ännu mer pengar än förut, efter det att en del av utjämningssystemet gjordes om den 1 januari. Region Stockholm får bidrag under en treårsperiod för att lindra omställningen, men för varje år blir bidraget mindre.
I kravet till regeringen vill regionen behålla bidraget på samma nivå under alla tre åren, eller att staten i stället går in med pengarna som Stockholm annars får punga ut.
– Vi har haft det största utbrottet av covid-19, enorma kostnader, enorma intäktsbortfall och vi ser att den ekonomiska påverkan av covid-19 kommer att landa på uppåt tio miljarder kronor för oss under två år, säger finansregionrådet.
TT: Vad gör du om regeringen inte går med på kravet?
– Då får vi helt enkelt förhålla oss till de ekonomiska ramar som vi har. Något annat alternativ finns egentligen inte. Då får vi göra ännu hårdare prioriteringar, säger Svenonius.
”Olika världsbild”
Finansregionrådet vill inte gå in på exakt vad som kommer att bortprioriteras om regeringen inte går regionen till mötes. Däremot påpekar hon att det blir svårare att hantera vårdskulden, det vill säga all vård som blivit uppskjuten under pandemin.
– Självfallet finns det en oro från min sida över vårdskulden, säger Irene Svenonius.
Flera fackliga företrädare har flaggat för att Stockholms vårdskuld blir svår att betala av, samtidigt som stora besparingar görs. Krav har därför kommit på att stoppa de effektiviseringar som inneburit varsel och anställningsstopp på flera sjukhus.
Irene Svenonius menar däremot att regionen fortfarande behöver göra effektiviseringar men påpekar att kostnader kopplade till pandemin inte räknas inom besparingarna.
– Vi har lite olika världsbild när de fackliga företrädarna talar om att vi har lagt stora besparingskrav på vården. Vi har de facto tillfört enorma belopp till vården, säger hon.
Kommentarer
Skicka en kommentar