Svenska studenter bra på hygien – inte avstånd
Svenska studenter bra på hygien – inte avstånd. ... Svenskar studenter håller avstånden sämre än studenter i andra länder – men är noga med att tvätta händerna. Det visar data från en större internationell studie. Men de allra flesta studenterna följer råden – och deras psykiska hälsa har inte påverkats markant av pandemin.
Preliminära resultat från en större internationell studie visar att Sveriges studenter inte följer råden om social distansering i samma utsträckning som studenter från andra länder så som Italien, Spanien, Indien, Belgien och Portugal med flera. Detta trots att svenska studenter också säger sig ha en stor tilltro till statliga myndigheter.
Examen mindre viktig för svenska studenter
– Sett till helheten följer majoriteten av studenterna i studien myndigheternas råd, oavsett var de bor. De skillnader som vi ser länderna emellan är därför små, säger Srebenka Letina, postdoktor vid institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet, som analyserat en del av datan.
En orsak till att skillnaderna är små kan vara att deltagandet i studien varit frivilligt.
– Man kan inte utesluta att de som deltar är mer angelägna om att följa råden eller oroar sig mer för smittan, säger Letina.
Anledningen till att man valt att undersöka studenter är att gruppen i vanliga fall är väldigt rörlig i samhället.
– De ses som potentiella smittspridare i och med att de är så mobila. Det är ofta studenter som går ut, träffas och är sociala, säger Letina.
Bäst på social distansering är Spanien, där studenterna också skattat högt på skalan för den personliga hygienen – där handtvätt ingår.
– Där är följsamheten av myndigheternas råd extremt hög. Men man måste ta i beaktande att alla länder haft olika situationer och olika typer av restriktioner. Det är naturligt att det blir en större följsamhet i de länder där smittan varit stor och regeringens åtgärder striktare, säger Letina.
Det verkar inte vara så att studenter som följer ett råd nödvändigtvis är noga med att följa alla råd. I Italien rapporterade studenterna att man håller avstånden väl, men har sämre värde vad gäller den personliga hygienen jämfört med studenterna i exempelvis Sverige, som tvättar händerna i hög uträckning.
– Det är inte automatiskt så att om man följer ett råd så följer man de andra också, vilket var lite av ett oväntat resultat.
I studien har man också frågat studenterna om hur pandemin påverkat deras psykiska hälsa. Och de allra flesta svarade – oavsett vilka restriktioner som införts i respektive land – att pandemin påverkat dem ganska lite. Det har funnits en oro för ökad psykisk ohälsa, speciellt för personer som bor i länder som haft strikta restriktioner, men studenterna har i det här fallet inte rapporterat någon stor negativ effekt.
– Snittsvaret var att de påverkats lite negativt under den här perioden, och det var lika i alla länder. Det är ganska optimistiskt. Men troligtvis har de som mår sämst psykiskt inte valt att delta i studien, säger Letina.
Föga överraskande resultat, enligt Letina, är att kvinnliga studenter rapporterar en större följsamhet vad gäller rekommendationerna än vad manliga studenter gör – och att äldre studenter följer råden i större utsträckning än yngre.
Förhoppningen är att studien, när resultaten färdigställts, ska kunna bidra till framtida krisstrategier.
Studien bygger på enkätsvar från 7 300 studenter i tio olika länder. Studenterna kommer från Sverige, Portugal, Nederländerna, Italien, Irland, Indien, Frankrike, Spanien, Colombia och Belgien.
Alla deltog frivillig basis, efter att ha tillfrågats via mejl. Ingen har betalats för sitt deltagande. Studien leds av Annelot Wismans vid Erasmus University i Rotterdam, Nederländerna.
Mer om studien
Studien baseras på enkätsvar från 7300 studenter i tio olika länder. Studenterna kommer från Sverige, Portugal, Nederländerna, Italien, Irland, Indien, Frankrike, Spanien, Colombia och Belgien.
Alla som deltagit har gjort det på frivillig basis, efter att ha tillfrågats via mejl. Ingen har betalats för sitt deltagande. Totalt är ungefär 240 svenska studenter med i studien.
Svenska studenter bra på hygien – inte avstånd
Syftet med studien är att i det långa loppet undersöka sambanden mellan personlighetsdrag och följsamheten av myndigheters rekommendationer, men även data om hälsa, tilltro till myndigheter och psykisk hälsa har samlats in. Den analysen sker troligtvis i augusti.
Man har bland annat tittat på skillnader mellan unga och gamla studenter, samt skillnader mellan kvinnor och män.
Studien leds av Annelot Wismans vid Erasmus University i Rotterdam, Nederländerna.
Srebrenka Letina, postdoktor vid institutionen för analytisk sociologi, och Karl Wennberg, professor vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet, är delaktiga från Sveriges håll i studien.
Svenska studenter bra på hygien – inte avstånd. ... Svenskar studenter håller avstånden sämre än studenter i andra länder – men är noga med att tvätta händerna. Det visar data från en större internationell studie. Men de allra flesta studenterna följer råden – och deras psykiska hälsa har inte påverkats markant av pandemin.
Preliminära resultat från en större internationell studie visar att Sveriges studenter inte följer råden om social distansering i samma utsträckning som studenter från andra länder så som Italien, Spanien, Indien, Belgien och Portugal med flera. Detta trots att svenska studenter också säger sig ha en stor tilltro till statliga myndigheter.
– Sett till helheten följer majoriteten av studenterna i studien myndigheternas råd, oavsett var de bor. De skillnader som vi ser länderna emellan är därför små, säger Srebenka Letina, postdoktor vid institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet, som analyserat en del av datan.
En orsak till att skillnaderna är små kan vara att deltagandet i studien varit frivilligt.
– Man kan inte utesluta att de som deltar är mer angelägna om att följa råden eller oroar sig mer för smittan, säger Letina.
Anledningen till att man valt att undersöka studenter är att gruppen i vanliga fall är väldigt rörlig i samhället.
– De ses som potentiella smittspridare i och med att de är så mobila. Det är ofta studenter som går ut, träffas och är sociala, säger Letina.
Bäst på social distansering är Spanien, där studenterna också skattat högt på skalan för den personliga hygienen – där handtvätt ingår.
– Där är följsamheten av myndigheternas råd extremt hög. Men man måste ta i beaktande att alla länder haft olika situationer och olika typer av restriktioner. Det är naturligt att det blir en större följsamhet i de länder där smittan varit stor och regeringens åtgärder striktare, säger Letina.
Det verkar inte vara så att studenter som följer ett råd nödvändigtvis är noga med att följa alla råd. I Italien rapporterade studenterna att man håller avstånden väl, men har sämre värde vad gäller den personliga hygienen jämfört med studenterna i exempelvis Sverige, som tvättar händerna i hög uträckning.
– Det är inte automatiskt så att om man följer ett råd så följer man de andra också, vilket var lite av ett oväntat resultat.
I studien har man också frågat studenterna om hur pandemin påverkat deras psykiska hälsa. Och de allra flesta svarade – oavsett vilka restriktioner som införts i respektive land – att pandemin påverkat dem ganska lite. Det har funnits en oro för ökad psykisk ohälsa, speciellt för personer som bor i länder som haft strikta restriktioner, men studenterna har i det här fallet inte rapporterat någon stor negativ effekt.
- Kanonhopp av Khaddi Sagnia
- Klädmärket stängs av från näthandlarna – efter avslöjandet
- Naya Rivera : Kollegornas oro: ”Be för Naya”
- Glee-skådespelaren Naya Rivera försvunnen – befaras död
– Snittsvaret var att de påverkats lite negativt under den här perioden, och det var lika i alla länder. Det är ganska optimistiskt. Men troligtvis har de som mår sämst psykiskt inte valt att delta i studien, säger Letina.
Föga överraskande resultat, enligt Letina, är att kvinnliga studenter rapporterar en större följsamhet vad gäller rekommendationerna än vad manliga studenter gör – och att äldre studenter följer råden i större utsträckning än yngre.
Förhoppningen är att studien, när resultaten färdigställts, ska kunna bidra till framtida krisstrategier.
Studien bygger på enkätsvar från 7 300 studenter i tio olika länder. Studenterna kommer från Sverige, Portugal, Nederländerna, Italien, Irland, Indien, Frankrike, Spanien, Colombia och Belgien.
Alla deltog frivillig basis, efter att ha tillfrågats via mejl. Ingen har betalats för sitt deltagande. Studien leds av Annelot Wismans vid Erasmus University i Rotterdam, Nederländerna.
Mer om studien
Studien baseras på enkätsvar från 7300 studenter i tio olika länder. Studenterna kommer från Sverige, Portugal, Nederländerna, Italien, Irland, Indien, Frankrike, Spanien, Colombia och Belgien.
Alla som deltagit har gjort det på frivillig basis, efter att ha tillfrågats via mejl. Ingen har betalats för sitt deltagande. Totalt är ungefär 240 svenska studenter med i studien.
Syftet med studien är att i det långa loppet undersöka sambanden mellan personlighetsdrag och följsamheten av myndigheters rekommendationer, men även data om hälsa, tilltro till myndigheter och psykisk hälsa har samlats in. Den analysen sker troligtvis i augusti.
Man har bland annat tittat på skillnader mellan unga och gamla studenter, samt skillnader mellan kvinnor och män.
Studien leds av Annelot Wismans vid Erasmus University i Rotterdam, Nederländerna.
Srebrenka Letina, postdoktor vid institutionen för analytisk sociologi, och Karl Wennberg, professor vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet, är delaktiga från Sveriges håll i studien.
Kommentarer
Skicka en kommentar